Arbete i brunnar och ventilkammare

Arbete i brunnar och ventilkammare innebär risk för syrebrist och farliga gaser. Tillträdesvägen kan vara trång och besvärlig och om man måste gå ner i en brunn görs arbetet i ett trångt utrymme och arbete i en ventilkammare innebär att man arbetar i ett slutet utrymme under jord, vilket innebär särskilda risker bland annat om man behöver evakuera någon nödställd. Här beskrivs flera åtgärder som ökar säkerheten vid arbete i brunnar och ventilkammare.

Inför arbete i brunnar och ventilkammare

  • Kontrollera samt arbetsmiljöplanen och att de rutiner som anges kan följas (rätt utrustning finns tillgänglig) och att rutinerna är kända.
  • De som arbetar i brunnar och ventilkammare ska ha utbildning i och ha tränat evakuering ur brunnar.
  • Arbeta minst två tillsammans. Ensamarbete är inte tillåtet mer än vid kontroll och inspektion av brunnar, om man enbart vistas utanför brunnen.
  • Ta med gasvarnare som ska kunna mäta och larma om det är farliga halter av:
    • Vätesulfid (svavelväte)
    • Syre
    • Koloxid
    • Explosionsrisk

Arbete med brunnar och ventilkammare

  • När någon arbetar i en nedstigningsbrunn eller i ventilkammare, ska en person hela tiden finnas utanför för att vid behov kunna larma och tillkalla hjälp eller evakuera.
  • Området runt brunnen/ventilkammaren bör spärras av.
  • Se till att locket/luckan är spärrad, så att den inte kan slå igen oavsiktligt. Lämna aldrig brunnar och ventilkammare, inte ens kortvarigt, med lock/lucka borttagen. Öppningen får inte heller blockeras på något sätt, så att det kan bli svårt att ta sig ut.
  • Finns risk för stänk i ansiktet behöver ansiktet skyddas, exempelvis med ansiktsskärm som monteras på hjälmen. Om det finns risk för kontakt med avloppsvatten ska också skyddskläder, stövlar och handskar användas.
  • Kontrollera luften med gasvarnare innan någon går ner i brunnen/ventilkammaren. Hissa ner gasvarnaren med ett rep och mät halten i brunnen under minst 1 minut. Hissa upp och läs av halterna. Om gasvarnaren larmar, ventilera ordentligt och kontrollera med gasvarnaren att det inte finns farligt höga halter innan arbetet i ventilkammaren påbörjas.
  • Gasvarnaren ska kunna mäta följande ämnen och larma om halterna är för höga:
    • Vätesulfid (svavelväte) – om halten är 5–10 ppm eller högre, ventilera brunnen/kammaren innan arbete påbörjas.
    • Syre – normal halt är 21 %. Gå inte ner om halten är 19 % eller lägre.
    • Koloxid – om halten ligger mellan cirka 35 och 50 ppm, ventilera brunnen/kammaren innan arbete påbörjas.
    • Explosionsrisk – om mätaren visar 10 – 20 % av LEL (undre explosionsgränsen) eller högre, ventilera brunnen innan arbete påbörjas
    • Efter ventilering av brunnen, kontrollera med gasvarnaren att det inte finns farligt höga halter innan arbetet i brunnen påbörjas.
  • Ta alltid med gasvarnare vid arbete i nedstigningsbrunn och ventilkammare. Om gasvarnaren larmar, evakuera omgående.
  • Vid lyft av stora eller tunga föremål i brunnar, använd lyfthjälpmedel, exempelvis stativ/tripod och ett kedjeblock. Använd också en lyftstopp så det som lyfts är säkrat och inte kan lossna. Se till att ingen vistas under hängande last.
  • En rekommendation är att inte arbeta mer än 1 1/2 timme i ett slutet utrymme, och därefter ta en paus på minst 15 minuter.
  • Om man under pågående arbete inser att det behövs ingrepp som inte planerats och som kan vara riskfyllda, kontrollera med chef innan arbetet påbörjas.

Speciellt för brunnar

  • Det finns stegar i en del, men inte alla brunnar. Stege ska därför tas med vid arbete med brunnar.
  • Den som går ner i en brunn ska ha hjälm.
  • Om det finns risk för fall och vid arbete i djupa brunnar (mer än cirka 3–4 m djupa) eller brunnar där det finns risk för farliga gaser eller syrebrist, använd också fallskyddsutrustning i form av sele och livlina och se till att det vid behov finns snabb tillgång till tripod. Säkerställ att det är fri väg så att det är möjligt att evakuera om det skulle behövas.
  • Om det förekommer spolning som kan sprida vätskedimma vid arbete i brunn ska andningsskydd med visir användas.

Speciellt för ventilkammare

  • Stäng ventilen innan arbetet i ventilkammaren påbörjas. Se till att ventilen är låst eller blockerad, så att det inte går att öppna ventilen så länge någon finns i ventilkammaren.
  • Kontrollera om det finns vatten i ventilkammaren. Pumpa ut vattnet före tillträde till ventilkammaren. Om vattendjupet överstiger 0,4 meter, bör man inte gå ned i ventilkammaren innan vattnet pumpats bort. Om vattennivån stiger till 0,4 meter under arbetet (exempelvis på grund av regn eller läckage), bör ventilkammaren utrymmas omgående.

Vid arbete med brunnar och ventilkammare finns det arbetsmetoder som bör undvikas eller inte får användas:

  • Begränsa arbete med elektrisk utrustning i brunnar så långt möjligt (använd om möjligt pneumatisk utrustning) Om elektriska verktyg används i fuktig miljö ska de vara vattentäta och får de ha en maximal spänning på 25 volt.
  • Svetsning, slipning eller skärning i brunnar bör undvikas, eftersom det bildas luftföroreningar och halterna kan bli höga eftersom brunnar vanligtvis är små och inte ventileras. Om svetsning, slipning eller skärning måste göras i brunnar, använd andningsskydd, exempelvis helmask med P3-filter som både skyddar ögonen och mot inandning av partiklar. Vid gassvetsning rekommenderas tryckluftsmatat andningsskydd, för att skydda mot den koloxid som kan bildas vid gassvetsning i trånga utrymmen.
  • Om svetsning, slipning eller skärning måste göras i ventilkammare, läs mer om Invändig svetsning.
  • Om luckan/locket frusit fast, får den inte tinas med öppen låga.
Senast ändrad: 2020-03-26
INFO
Dokument
Ladda ner checklistor från www.arbetsmiljoVA.se
KONTAKT

Vill du använda ArbetsmiljöVA och vara säker på att den alltid är aktuell och uppdaterad? Prenumerera!

Har du synpunkter på ArbetsmiljöVA? Kontakta gärna oss som utvecklat webbplatsen via Pär Fjällström, IVL Svenska Miljöinstitutet. Du når oss på mail (förnamn.efternamn@ivl.se) eller på telefon 010-788 65 00.

Webbplatsen administreras av IVL Svenska Miljöinstitutet AB | © IVL
.