Vätesulfid (svavelväte)

Vätesulfid (kallas också svavelväte, kemisk beteckning H2S) är en mycket giftig gas som luktar rutna ägg. Den bildas vid anaerob (syrefattig) nedbrytning av avloppsvatten och förekommer bland annat i rötkammare men kan också finnas i andra utrymmen. Vätesulfid är speciellt farligt eftersom det bedövar luktsinnet så att lukten inte märks efter en stund, vilket  innebär att man inte märker att man vistas i en miljö med farligt höga halter.


Observera! Gränsvärdet för vätesulfid sänks 1a juni 2016. Kontrollera om larmgränsen för era gasvarnare behöver sänkas.

Var finns vätesulfid?

Vätesufid kan förekomma vid:

  • In- och utloppstunnel för avloppsvatten
  • Arbete i slutna utrymmen som pumpgrop (pumpstation), nedstigningsbrunn (gasklocka)
  • Arbete i ej renspolad bassäng
  • Förluftning
  • Sandfilter
  • Centrifugering och pressning av slam och vid arbete i eller vid slamtankar och slamkammare
  • Rengöring av bassäng och pumpstationer
  • Arbete i tömd rötkammare

En undersökning i norska reningsverk visade  vätesulfidhalter i luft mellan 0 och 3 ppm. Tillfälligt kan personalen utsättas för betydligt högre halter. T ex uppmättes den högsta halten, 100 ppm, vid centrifugering av dåligt luftat slam. Vid arbete i en pumpstation och spolning i silanläggning var halten  45 respektive 50 ppm.

Hälsorisker och andra risker

Vätesulfid ger akuta hälsoeffekter som huvudvärk, ögonirritation och andningsbesvär. Höga halter leder till medvetslöshet och död på grund av blodets försämrade förmåga att transportera syre. 

I flera undersökningar har rapporterats om symptom från centrala nervsystemet som minnesförlust, nedsatt koncentrationsförmåga, huvudvärk och besvär i luftvägarna upp till 4 år efter vätesulfidexponering bland anställda i reningsverk. Symptomen kan bero på upprepade exponeringar för låga halter under längre tid.

Bortsett från hälsoriskerna är vätesulfid mycket brandfarligt och bildar vid höga halter explosiva blandningar med luft. Den undre explosionsgränsen är 4,3 volym%. Vätesulfid kan också ge svåra korrosionsproblem i icke rostfritt material.

Exempel på luktgränser samt hälsoeffekter efter inandning av vätesulfid.

Halt vätesulfid, ppm

Hälsoeffekt

- 0,1

Märkbar lukt av av ruttna ägg (svavelväte)

3-5

Obehaglig lukt

5

Nivågränsvärde som inte får överskridas som medelvärde under en arbetsdag

10

Bindande korttidsgränsvärde som inte får överskridas som medelvärde för någon 15-minutersperiod. 

50

Ögonskador

50-100

Svår ögonirritation, ofta med synrubbningar

150

Luktsinnet trubbas av så att man inte märker lukten av svavelvätet

300

Lungödem (vätskeansamling i lungorna som hindrar blodet från att ta upp luftens syre)

500

Hjärnan kan skadas med bl a andningsförlamning som följd

 

Gränsvärden
Nivågränsvärdet för vätesulfid är 5 ppm (7 mg/m³) för 8 timmars arbete. Dessutom finns ett bindande korttidsgränsvärde på 10 ppm (14 mg/m³) för exponering under 15 minuter. Gränsvärdena får inte överskridas och gäller för exponeringen dvs. halten i andningszonen.

Åtgärder
Effektiv platsventilation alternativt mobila fläktar på  ställen som saknar god ventilation är viktigt för att hålla nere halten vätesulfid.

I lokaler och vid arbetsuppgifter där det finns risk för höga halter av vätesulfid bör gasvarnare för vätesulfid bäras av anställda eller finnas fast monterade  lokalen.

Om det finns risk för vätesulfidhalter över korttidsgränsvärdet, ska personlig skyddsutrustning i form av andningsskydd användas. Andningsskydd med gasfilter (B filter) skyddar mot vätesulfid.

Ensamarbete får inte förekomma där höga halter av vätesulfid kan förekomma.

Senast ändrad: 2019-05-07
INFO
Dokument
Ladda ner checklistor från www.arbetsmiljoVA.se
KONTAKT

Vill du använda ArbetsmiljöVA och vara säker på att den alltid är aktuell och uppdaterad? Prenumerera!

Har du synpunkter på ArbetsmiljöVA? Kontakta gärna oss som utvecklat webbplatsen via Pär Fjällström, IVL Svenska Miljöinstitutet. Du når oss på mail (förnamn.efternamn@ivl.se) eller på telefon 010-788 65 00.

Webbplatsen administreras av IVL Svenska Miljöinstitutet AB | © IVL
.