Evakuering, utrymning och räddning

Behov av snabb evakuering och utrymning kan förekomma både vid arbete i VA-verk och med ledningsnät. Utrymning kan behövas i samband med akuta risksituationer, exempelvis om någon ramlar eller faller ner i en brunn eller bassäng om det utbryter en brand eller om någon skadas eller blir sjuk inuti en tunnel eller vid arbete inuti rör.

Om en olycka inträffar eller en farlig situation uppkommer behövs en beredskapsplan, som beskriver vad som ska göras vid en olycka. Man behöver också öva på beredskapsplanen, så att man vet att den fungerar i praktiken och att alla vet vad som ska göras och av vem. Fördelen med beredskapsplanen är att man tänkt efter före och har en plan för vad som ska göras. Beredskapsplanen gör att räddningsarbetet kan genomföras snabbare och effektivare. Att det finns en beredskapsplanen kan till och med göra att man räddar liv.

För att beredskapsplanen ska hållas aktuell och vara känd, är det bra att återkommande, t ex årligen och i samband med att verksamheten förändras, gå igenom beredskapsplanen och träna evakuering och utrymning.

Behövs beredskap för evakuering, utrymning och räddning?

• ”Det händer inte mig.” Var inte så säker på det! Läs våra exempel och fundera på om något liknande skulle kunna inträffa hos er.

Vad ingår i beredskapsplanen för evakuering, utrymning och räddning

Beredskapsplaner innefattar vanligtvis rutiner för att:

• Varna kollegor som finns på plats.
• Kontakt med räddningstjänsten, larma via 112. Det bör finnas en checklista för kontakt med räddningstjänsten, t ex med information om GPS-koordinater. 
• Utrymma inklusive att bestämma återsamlingsplats och rutiner för kontroll av vilka som fanns inom området som utrymts. Hur utrymning ska göras vid brand i VA-verk och olycka i slutet utrymme.
• Organisation för evakuering, utrymning och räddning. Vem gör vad? (Kontakter med kollegor, anhöriga osv., första hjälpen, räddningstjänsten, polis)
• Informera andra berörda kollegor och närboende.

I miljöer där det finns risk för kemiska olyckor exempelvis att ämnen eller varor antänds, ska beredskapsplanen också innehålla:

• Vilka händelser som kräver omedelbara åtgärder. Vilka åtgärder som ska vidtas vid olika typer av händelser och i vilken ordning.
• Vilka uppgifter särskilt utsedda personer har vid sådana händelser.
• Vilka skadebegränsande åtgärder som omedelbart ska genomföras, vilken skyddsutrustning som då behövs och var den finns.
• Hur arbetstagarna ska informeras om händelsen.
• Vilka varningssystem som finns och hur de fungerar.
• När utrymning ska ske.
• Var utrustning för första hjälpen finns.

Vid utrymning kan man behöva göra sådant som man kanske aldrig gjort förut. Därför behöver man ha som rutin att träna och utbilda anställda i:

• Utrymning
• Brandsläckning. Ofta kan man träna brandsläckning i samband med utrymningsövning och kanske i samråd med räddningstjänsten.
• Evakuering, exempelvis ur brunn, tunnel etc. Det är svårt att lyfta exempelvis en medvetslös eller skadad person ur en brunn, ventilkammare eller manhål till rör. Samtidigt kan det vara viktigt att evakueringen går snabbt och säkert, exempelvis om man ska rädda någon som är medvetslös på grund av farliga gaser eller syrebrist. Därför är det viktigt att alla som kan behöva hjälpa till med evakuering också har tränat evakuering så att de vet hur den ska göras. Man kan inte räkna med att räddningstjänsten evakuerar ur tunnel eller andra svårtillgängliga utrymmen.