Skumning

Skumning förekommer vid de flesta VA-verk och beror på trådformiga bakterier i överskottsslammet från biologiska reningen. Skum bildas framför allt i bassänger för kväverening och ibland i rötkammare. Driftförhållandena vid kväveavskiljning är gynnsamma för trådformiga bakterier. Processerna vid skumning är komplicerade och bristfälligt klarlagda. Mängden trådformiga bakterier variera under året och skumningen tenderar att öka på våren. 

Hälsorisker
Vid skumning finns det risk för att skummet innehåller gas som avges från avloppsvattnet. När skummet "spricker" avges gasen till omgivningen och dessutom bildar skummet en vätskedimma, som innehåller mikroorganismer.

Vid skumning kan man alltså utsättas både för farliga gaser och mikroorganismer.

Åtgärder
För att minska skumningen kan man:

  • Dosera PAX (polyaluminiumklorid) till biosteget för att förhindra bildning av trådformiga bakterier. Dosera PAX när skumningen i bassängerna ökar. Dosera  intermittent för att inte påverka reningen.
  • Dosera skumdämpare till rötkammaren vid behov. Spritsvattensystem som doserar skumdämpare ovanpå skummet kan installeras för effektivare skumbekämpning

Det är en fördel om skumning upptäcks så tidigt som möjligt.

  • Mätare för mätning av skumnivån i rötkammare monteras. Mätaren kan kopplas till driftövervakningen och larma vid för hög skumnivå.

Vidta åtgärder för att eventuell gas och aerosol från skummet inte sprids i arbetsmiljön:

  • Förse avloppsbrunn på bräddavloppsledning med ett ventilationsrör så att gaser ventileras ut.
Senast ändrad: 2012-09-05
INFO
Dokument
Ladda ner checklistor från www.arbetsmiljoVA.se
KONTAKT

Vill du använda ArbetsmiljöVA och vara säker på att den alltid är aktuell och uppdaterad? Prenumerera!

Har du synpunkter på ArbetsmiljöVA? Kontakta gärna oss som utvecklat webbplatsen via Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet. Du når oss på mail (förnamn.efternamn@ivl.se) eller på telefon 010-788 65 00.

Webbplatsen administreras av IVL Svenska Miljöinstitutet AB | © IVL
.