Mikrobiologiska arbetsmiljörisker

Avloppsvatten och slam innehåller mikroorganismer som kan framkalla inflammation eller infektion. De mikroorganismer som finns i reningsverken kommer främst från toalettvatten, men också från bad-, disk- och tvättavlopp samt dagvatten. Industrier anslutna till VA-verk, t ex slakterier och mejerier, bidrar med speciella mikroorganismer. Man uppskattar att i inkommande avloppsvatten till VA-verk finns i storleksordningen 10 miljarder bakterier per milliliter (10 000 000 000 bakterier/ml).

Hälsoeffekter
De vanligaste hälsoeffekterna bland anställda i VA-verk är symptom från mage och luftvägar. Mag- och tarmbesvär, såsom diarré eller illamående är ofta akuta och kan uppkomma till exempel när anställda kommer tillbaka till arbetet efter en tids ledighet.
 
Effekter av inandning av bakteriegiftet endotoxiner
En stor del av bakterierna i avloppsvatten är så kallade Gram-negativa bakterier som finns i tarmen hos människa och djur. Gram-negativa bakterier bildar endotoxiner (bakteriegifter som sitter i cellväggen hos Gram-negativa bakterier) som vid inandning hamnar i andningsvägarna. Akuta hälsoeffekter efter inandning är torrhosta och andfåddhet åtföljt av försämrad lungfunktion, feber, influensaliknande symptom, samt ibland andnöd, huvudvärk och ledvärk. Effekterna uppträder några timmar efter exponeringen.
 
Epidemiologiska studier tyder på att långvarig exponering för endotoxiner kan ge bronkit och försämrad lungfunktion. Halter under 90 EU/ m³ (EU= endotoxinenheter, motsvarar cirka 9 ng/m³), anses inte ge några hälsoeffekter.
 
Sjukdomsalstrande mikroorganismer
I VA-verk förekommer sjukdomsalstrande mikroorganismer (patogener) både i avloppsvatten och i slam. Exempel på patogena bakterier är Sallmonella, Campylobacter och EHEC (en variant av E. coli), som kan orsaka illamående, kräkningar, feber, diarré med mer.
 
Hur mycket patogener som förekommer beror på hälsoläget i den anslutna befolkningen, typ av inkommande vatten och hur vattnet behandlas i VA-verket. Halterna varierar under dygnet och över säsong. I stora VA-verk med många anslutna är det troligt att olika patogener alltid finns närvarande. I mindre VA-verk är sannolikheten för förekomst mindre, men om anslutna personer är infekterade kan patogener förekommer i relativt sett högre halter. Salmonella, Campylobacter och Enterovirus finns i vanligtvis låga halter i avloppsvatten.

Mikroorganismer i reningsverk
På VA-verk kan man utsättas för mikroorganismer som bakterier, virus och parasiter. Mikroorganismerna förekommer i hela reningsprocessen och i slammet. Arbetsmiljöproblem uppstår vid:
 

  • Hudkontakt, vid direkt kontakt med avloppsvatten, slam eller genom indirekt kontakt med nedsmutsad utrustning/maskiner, kläder mm. Hudkontakt i sig är normalt sett inte så farligt, men det är lätt hänt att det man får på händerna förorenar sådant som man stoppar i munnen och sväljer, t ex mat, snus eller cigaretter eller att man petar sig i näsan och får i sig bakterier på det sättet.
  • Inandning av aerosoler som innehåller levande eller döda mikroorganismer. Aerosoler är damm eller vätskedroppar som bildas är avloppsvatten eller slam finfördelas i luften.

 Störst risk att utsättas för aerosoler är t ex vid

  • pumpstationer
  • luftade sandfång
  • luftningsbassänger
  • silar med borstar för rengöring
  • föravvattnare
  • silbandpressar
  • slamtorkar

Spolning av pumpar, centrifuger, bassänger mm och olika typer av underhålls- och reparationsarbete är arbetsmoment som kan ge hög exponering för mikroorganismer om man inte skyddar sig ordentligt. 
 
Hur hög exponeringen blir beror på:

  • Om vattnet sprayas eller hur mycket det rörs om, ju mer spray/kraftigare omrörning desto mer aerosol bildas
  • Hur ventilerat utrymmet är. God ventilation minskar halterna. Ett luftat sandfång eller en luftningsbassäng inomhus ger högre exponering än anläggningar utomhus.

Åtgärder
Minska uppkomsten av aerosoler genom:

  • När omrörning krävs, använd i första hand mekanisk omrörning och undvik om möjligt luftinblåsning.
  • Luftningsbassäng, silbandpress, pumpgrop, slampress och annat som kan sprida aerosoler bör täckas över eller byggas in och förses med punktutsug. Det är viktigt att det övertäckta, inkapslade utrymmet står under undertryck i förhållande till omgivande lokal så att luften strömmar in i inkapslingen och att förorenad luft inte strömmar ut. Frånluft från övertäckningen ska släppas ut utomhus.
  • Automatisk spolutrustning bör användas i pumpgropar. Undvik manuell spolning.
  • Utrymmen där aerosoler förekommer, exempelvis vid slamavvattning, vid spolning av pumpsump i pumpstationer mm bör det finnas fast installerad ventilation. Finns inte det, bör bärbara fläktar tas med för att ventilera utrymmet när man arbetar där.

Arbets- och skyddsinstruktioner
För arbeten som innebär sådana risker att det är viktigt att man vet hur man ska arbeta och skydda sig för att arbetet ska bli säkert, ska det finnas skriftliga arbets- och skyddsinstruktioner.  

Personlig skyddsutrustning
Om det inte går att undvika arbete där man utsätts för aerosoler, ska personlig skyddsutrustning användas.
 
Hygien
God hygien är viktigt för att undvika smitta.

Senast ändrad: 2015-12-09
INFO
Dokument
Ladda ner checklistor från www.arbetsmiljoVA.se
KONTAKT

Vill du använda ArbetsmiljöVA och vara säker på att den alltid är aktuell och uppdaterad? Prenumerera!

Har du synpunkter på ArbetsmiljöVA? Kontakta gärna oss som utvecklat webbplatsen via Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet. Du når oss på mail (förnamn.efternamn@ivl.se) eller på telefon 010-788 65 00.

Webbplatsen administreras av IVL Svenska Miljöinstitutet AB | © IVL
.